MarkInfo
English
Information
Klimat
MarkAllmänt
Ägoslag
Jordmåner
Jordart
SGU:s jordartskarta
Bilder
Definition
Hämta kartor
Dominerande jordartsklass
Finkorniga moräner
Medelkorniga moräner
Grovkorniga moräner
Finkorniga sediment
Medelkorniga sediment
Grovkorniga sediment
Torv
Häll
Gyttja
Jorddjup
Ytblockighet
Humuslagret
Berggrund
Rörligt markvatten
Markfuktighet
Mineral
MarkKemi
Vegetation
Interaktiv
Sveriges LantbruksuniversitetWebbkarta över MarkInfo Skoglig marklära-hemsidaKontakt

2007-02-10

Definition

Jordart

Det lösa jordlagret klassificeras efter dess bildningssätt i olika jordarter. Jordarten bedöms i den grävda provgropen på samma djup som där bedömningen för jordartens textur (variabeln Textur) ska göras.

Följande jordarter urskiljs:

Kod

Jordart

(1)

Sediment med hög sorteringsgrad (inkl. gyttja)

(2)

Sediment med låg sorteringsgrad

(3)

Morän

(4)

Häll

(5)

Torv

 

Jordartens textur uttrycker kornstorleksfördelningen i mineraljorden och avser i första hand den dominerande partikelstorleken inom fraktionen med diameter < 2 cm.

Kod

Sediment/morän/övrigt

 

 

 

 

(0)

-/-/Block i gropen

 

 

 

 

(1)

Klapper och sten/Blockig och stenig/Häll

 

>

20

mm

(2)

Grus/Grusig/-

20

-

2

mm

(3)

Grovsand/Sandig/-

2

-

0.6

mm

(4)

Mellansand/Sandig moig/-

0.6

-

0.2

mm

(5)

Grovmo/Sandig moig /-

0.2

-

0.06

mm

(6)

Finmo/Moig/-

0.06

-

0.02

mm

(7)

Mjäla/Mjälig/-

0.02

-

0.002

mm

(8)

Lera/Lerig/Gyttja

 

<

0.002

mm

(9)

-/-/Torv

 

 

 

 

Vid bildningen av minerogena jordarter har inlandsisen och dess avsmältning haft helt avgörande betydelse. Mineraljorden har härvid antingen avsatts som morän (vanligen osorterat jordmaterial) eller sediment (vatten- eller vindsorterat jordmaterial). En viktig naturgräns härvidlag utgör högsta kustlinjen (HK), som är den högsta nivå till vilken det senglaciala havet nått. Den anges i meter över nuvarande havsyta. Mineraljorden kan uppvisa stora olikheter ovan resp. under HK.

Under HK har moränerna i exponerade lägen (sluttningar) blivit bearbetade av vågorna så att de finare kornstorleksfraktionerna förts bort kortare eller längre sträckor. Det kvarvarande grövre materialet utgörs då av mer eller mindre påverkad, svallad morän, medan det omlagrade (bortförda) materialet bildat olika sediment.

Svallas moränen tillräckligt hårt och omlagras bildas ett sediment (t.ex. ett s.k. klapperstensfält i extremfallet). Längs med HK eller strax under den kan det uppstå problem att skilja svallad morän från sediment (dåligt sorterad grusig sand). Grundregeln är här att jordarten klassificeras som svallad morän (kod 3) om det svallade lagret i genomsnitt är tunnare än 0.5 meter. Om svallningen nått djupare klassificeras jordarten som sediment. Denna regel kan dock vara svår att tillämpa i den enskilda gropen. (Se även under jordmånstypen blockmark).

I ett terrängavsnitt där det omväxlande förekommer moräner och sediment, intar moränerna som regel de högre partierna, medan sedimenten är lokaliserande till de lägst belägna terrängavsnitten.

Vattensorterade sediment är vanligen avlagrade så att terrängen blivit jämn och plan – undantag utgör rullstensgruset som ofta bildar markerade åsar. Vindsorterade sediment bildar ofta s.k. dynlandskap.

    Observera att såväl vatten- som vindsediment också kan förekomma ovanför HK (t.ex. vattensediment avsatta i issjöar).

Ofta finns det också sediment av mer lokal karaktär kring olika vattendrag, s.k. svämsediment.

Till början av sidan

Jordarterna karakteriseras på följande sätt:

Kod och benämning

Beskrivning


(1) Sediment med hög sorteringsgrad

Sediment med hög sorteringsgrad -foto

Sorterad mineraljord med högst två dominerande kornstorleksklasser (se variabeln Textur). Om två kornstorleksklasser dominerar ska de ligga i anslutning till varandra, t.ex. grovmo (kod 5) + finmo (kod 6) eller mellansand (kod 4) + grovsand (kod 3). övriga kornstorleksklasser saknas eller förekommer i betydligt mindre omfattning. Sand- och gruspartiklar har avrundade kanter och de finare kornstorleksfraktionerna känns "lena" (= river ej då man gnider jordmaterialet mellan fingrarna).

Marken är oftast plan eller svagt kuperad, utom t.ex. i nipor och på sådana platser av en isälvsås där högsorterat jordmaterial kan förekomma.

  • Observera att enstaka block kan förekomma i ett sediment med hög sorteringsgrad.

  • Observera också att även högsorterade jordarter med inslag av organiskt material (t.ex. gyttja, lergyttja och gyttjelera) förs till denna klass.


(2) Sediment med låg sorteringsgrad

Sediment med låg sorteringsgrad -foto

Sorterad mineraljord med flera dominerande kornstorleksklasser. Om endast två kornstorleksfraktioner dominerar får de ej ligga i anslutning till varandra i korngruppsskalan (i så fall har sedimentet hög sorteringsgrad). Sediment med låg sorteringsgrad förekommer framför allt i svallsediment.

Sediment med låg sorteringsgrad påminner ibland om morän, men mineraljordskornen är oftast mer rundade, och läget i terrängen är ofta en annan.


(3) Morän

Morän -foto

Morän utgörs av krossat berggrundsmaterial och lösa jordlager som landisen fört med sig och som avlagrats på den plats där isen smälte. Morän är osorterad mineraljord som mestadels har samtliga kornstorlekar från block (kod 1) till ler (kod 8). Sand- och grusfraktionerna är oftast kantiga och finmaterialet river mellan fingrarna. Markytan är oftast småkuperad. Observera dock att små "fickor" av sediment ganska ofta förekommer i en moränmark. Moränerna är helt dominerande bland våra jordarter i Sverige.


(4) Häll

Häll -foto

Häll är i egentlig mening ingen jordart. Denna klass används dock i sådana provgropar där jordmånstypen är hällmark, eller där jordmånstypen är lithosol och jordarten ej är torv, se nedan.

Observera alltså att jordarten ej är häll om mineraljordslagret är tjockare än 10 cm (då är jordmånen ej lithosol).

Om jordarten klassas som häll ges jordartens textur automatiskt kod 1.


(5) Torv

Torv -foto

Om humusformen är torv och humuslagrets tjocklek är Större än eller lika med 50.5 cm (variabeln H-tjock har kod större än eller lika med 51) klassificeras jordarten som torv och jordartens textur ges automatiskt kod 9 (torv).

Om torvlagret är tunnare är det den underliggande jordarten (sediment, morän eller häll) som bestämmer jordartsklassen.

Till början av sidan


sök i MarkInfo
sök på hela webben
Google
Information Klimat MarkAllmänt MarkKemi Vegetation Interaktiv