MarkInfo
English
Information
Klimat
MarkAllmänt
Ägoslag
Jordmåner
Jordart
Jorddjup
Ytblockighet
Humuslagret
Humuslagrets medeltjocklek
Areal
Bilder
Hämta kartor
Definition
Dominerande humusformsklass
Saknas
Mår
Mull
Torv
Berggrund
Rörligt markvatten
Markfuktighet
Mineral
MarkKemi
Vegetation
Interaktiv
Sveriges LantbruksuniversitetWebbkarta över MarkInfo Skoglig marklära-hemsidaKontakt

2007-02-10

Definition

Humuslagret

Indelning i olika humusformer sker efter nedbrytningsgraden hos det organiska materialet, samt mängden minaraljordsinblandning och eventuell sammankittning av det organiska materialet med mineralpartiklarana som leder till mer eller mindre stabila jordaggregat.

Definitioner

Humusen, som oftast utgör huvudkomponenten av humuslagrets organiska material, är förmultnade (eller förmultnande) djur- och växtdelar. Graden av förmultning kan variera alltifrån det stadium då processen just börjat, varvid man fortfarande kan se strukturen på växtdelar m.m. - till det stadium då materialet blivit helt omvandlat till en mer eller mindre homogen massa som i fuktigt tillstånd bildar en mörkbrun smet. Detta gör att man i vissa fall kan dela upp humuslagret i olika delskikt (F resp. H, se nedan). Tjockleken hos dessa delskikt kan variera över tiden beroende på skilda miljöförhållanden som i ena fallet kan resultera i att nedbrytningen av organiskt material är större än tillförseln via förnaproduktionen, i andra fallet motsatt förhållande.

Aggregat är klumar av organiskt material och/eller minaraljordskorn. Storlek som från ett gryn till en ärta. Utgörs av mask och insektsexkrementer som är stabilare ju mer ler de innehåller.

Förmultningsskiktet (F) består enbart av organiskt material i olika nedbrytningsstadier. Mer än 50 volym-% utgörs dock av döda växtdelar som till viss del har kvar sin ursprungliga struktur. Resterande material som är blandad med dessa växtrester utgörs av strukturlös humus (starkt nedbrutet material). De synliga växtresterna är genomvävda av svamphyfer och smala rottrådar. Dessutom framträder ofta små kulor i gula och gråvita nyanser. Förmultningsskiktet är ej uppblandat med mineraljord. Punktvis kan man dock påträffa små anhopningar av mineralkorn som bevis på framförallt "jord"-myrornas aktivitet.

Humusämnesskiktet (H) består till minst 75 % av organiska material som i sin tur till minst 50 volym-% utgörs av en mörk smet (i torrt tillstånd smulig). Växtdelar med någorlunda bibehållen stuktur utgör den eventuellt resterande delen av det organiska materialet. Högst 25 % mineraljordsinblandning får sålunda förekomma.

Med hänsyn till förekomsten av förmultningsskikt, humusämnesskikt, mineraljordsinblandning samt aggregatbildning indelas humuslagret i olika humusformer. Dessa skall i denna kartering som kvalitativa uttryck för humuslagrets egenskaper främst från bördighetssynpunkt (utbud av växtnäringsämnen). I de fall humuslagret är väl avgränsat mot mineraljorden och endast består av förmultningsskikt och/eller humusämnesskikt utan inblandning av aggregat så är den humusformen mår eller moder. Humusformen mår uppdelas här i mårtyp 1 och mårtyp 2. I humusformen moder ingår här en variant som t.v. benämns "torvartad mår".

Huvudprincipen för skillnaderna mellan dess humusformer framgår av figuren nedan. Då aggregat förekommer kan humusformen vara mulliknande moder eller mull. Sprickbildningar som "skenbart" påminner om aggregat förekommer på ståndorter med speciella miljöförhållanden där humusformen kallas gyttjejord.


Till början av sidan

Humusformen karakteriseras på följande sätt:

Kod och benämning

Beskrivning


(0) Inget utbildat humuslager

Inget utbildat humuslager

Humuslager saknas eller är mycket svagt utbildat - tunnare än 1 cm (jordtäkt, markbehandlad areal el dyl).


(1) Mårtyp 1

Mårtyp 1

Humuslagrets tjocklek utgörs till mer än 50 % av F-skikt. Resten är H-skikt med maximalt 25 % mineraljordsinblandning, vanligen obetydliga mängder. Skarp gräns mot underliggande jordart. Inga aggregat.


(2) Mårtyp 2

Mårtyp 2

25-50 % av humuslagrets tjocklek utgör av F-skikt. H-skiktet som dominerar har maximalt 25 % mineraljordsinblandning, vanligen obetydliga mängder. Oftast skarp gräns mot underliggande jordart. Inga aggregat.


(3) Moder

Moder

Humuslagrets tjocklek består till mer än 75 % av H-skikt. Mycket tunt F-skikt. Maximalt 25 % minraljordsinblandning i H-skiktet, vanligen obetydliga mängder. Oftast skarp gräns mot minraljordshorisont. Ej på fuktiga ståndorter eller djupa svackor där nedbrytningen hämmas p g a stillastående vatten nära markytan. (Jämför torvartad mår, kod (7)).


(4) Mulliknande moder

Mulliknande moder

Tunt F-skikt (som regel < 2 cm). Utöver förekomsten av fåtalet aggregat har humuslagret dock till övervägande delen H-skiktskaraktär. Aggregaten går mycket lätt sönder vid tryck eller vattenbegjutning p g a de ofta innehåller obetydlig mängd ler. Diffus övergång mot mineraljorden (dock ej speciellt utdragen på djupet). Utmärkande för mulliknande moder är att det organiska materialet till skillnad från i en mull är koncentrerad till den övre delen av humuslagret.


(5) Mull

Mull

Humuslagret är kraftigt mineraljordsuppblandat med förekomst av talrik och oftast stabila lerrika aggregat. Kan ha tunt F-skikt (som regel < 2 cm). Mycket diffus gräns mot mineraljorden. övergångszonen är oftast utdragen på djupet. OBS! Jordarten klassificeras ej som torv även om mullagret är > 30 cm.


(6) Torvartad mår

Torvartad mår

Relationer mellan F- och H-skikt samt mineraljordsinblandning som Moder enl kod (3). Humusformen "Torvartad mår" förekommer dock till skillnad från moder på fuktiga ståndorter eller djupare svackor där nedbrytningen av det organiska materialet hämmas p g a stillastående vatten närmast ytan. H-skiktet är i fuktigt tillstånd oftast "smörigt".


(8) Torv med mineralkorns-
inblandning

Torv med mineralkornsinblandning

Gäller endast torvmark (humuslager > 30 cm) där torvlagret har märkbar mängd mineralkorn.


(9) Torv utan mineralkorns-
inblandning


Gäller endast torvmark (humuslager > 30 cm) där torvlagret helt saknar mineralkorn.


(10) Gyttjejord

Gyttjejord

Blandning av mineralbeståndsdelar och organisk substans som ursprungligen avsatts i vatten. I fuktigt tillstånd gummiartad konsistens. Krymper, hårdnar och spricker sönder i tärningar vid uttorkning. Mycket diffus gräns mot minaraljorden. (Jordmånstyp = Sumpjordmån och Jordart = Gyttja om ej drastiska förändringar av jordartsförhållandena inom 50 cm´s djup, vilket sällan inträffar).

Till början av sidan


sök i MarkInfo
sök på hela webben
Google
Information Klimat MarkAllmänt MarkKemi Vegetation Interaktiv