|
|
Bonitet - sämre hälft
Kartan till vänster visar hur beräknat pH i humus har förändrats under perioden 1963-1999.
Av kartan i mitten framgår var i landet förändringarna kan anses statistiskt säkra, i form av sannolikhetsvärden (prob-värden, *=p<0.05, **=p<0.01, ***=p<0.001) från de underliggande funktionerna. Den röda färgen anger sjunkande pH, blå stigande och gul färg anger att ingen statistisk säker förändring skett (n.s.).
Den högra kartan anger förändringens storlek uttryckt i vätejonkoncentration * 10-6 * år-1. Blått betyder minskande vätejonkoncentration (högre pH) och rött stigande vätejonkoncentration (lägre pH)
|
Datamaterialet har delats i två lika stora delar vad avser bonitet (m3sk*ha-1*år-1), en äldre hälft och en yngre, inom en yta av 75*75 km. Dessa har sedan förts samman till en SAS-tabell där det framgår till vilken hälft ytan hör vad avser bonitet.
I kartorna visas att pH är generellt sett lägre hos den sämre hälften av materialet. Det intressanta är emellertid att studera om det finns områden med förändrad försurning i jämförelse det totala materialet.
Hos den sämre hälften finns en försurande trend på många platser i hela Sverige. En tydlig avvikelse från den totala bilden återfinns i NÖ Uppland och N Stockholms län. Andra områden är delar av Skåne, Södra Västergötland och Södra Örebro län
En beskrivning av metoden som skapar trendkartorna finns under Information, Kartinformation, Trendkartor.
|
