MarkInfo
English
Information
Klimat
MarkAllmänt
MarkKemi
Totalmängder i mineraljorden
Makroämnen
Aluminium
Fosfor
Järn
Kalcium
Kalium
Kisel
Magnesium
Mangan
Natrium
Titan
Spårämnen
Barium
Bly
Koppar
Krom
Molybden
Nickel
Strontium
Vanadin
Zink
Zirkonium
Utbytbara baskatjoner
Vittring
Kol, kväve, pH
Trender
Kartor SK 1993-2002
Vegetation
Interaktiv
Sveriges LantbruksuniversitetWebbkarta över MarkInfo Skoglig marklära-hemsidaKontakt

2007-02-10

Fosfor

Skogsmarkens medelhalter av fosforoxid i mineraljorden på 50 cm djup.

 

Tabellfakta

Kemiskt tecken

P

Atomnummer

15

Atomvikt

30,98

Specifik vikt

1.82 g/cm3

Smältpunkt

44,2 oC (vit; P4)

Kokpunkt

280,5 oC (vit; P4)

Omvandling från P till P2O5

2,29116

Icke-metalliskt grundämne, tillhörande grupp 5a i periodiska systemet (kvävegruppen), upptäckt 1669 av den tyske alkemisten Hennig Brand. Fri fosfor förekommer i tre former med olika struktur (allotropa former), vit eller gul med densitet 1.82, röd med densitet 2,20 samt metallisk fosfor med densitet 2,36 och svart 2,69. Namnet fosfor härleds från grekiskan fosfóres med betydelsen lysande.

Fosfor är det 11:e vanligaste grundämnet i jordskorpan, medräknat syre som är vanligast. Den genomsnittliga halten av fosfor hos bergarterna i den tillgängliga delen av jordskorpan är 0,12 viktprocent. I oceanerna 0,001-0,085 ppm. Vit fosfor (P4) är metastabil och ytterst reaktiv. Angrips dock ej av vatten och förvaras under vatten. Mycket giftig med en dödlig dos på 0,1 g. Röd fosfor är stabilare än än vit men dock metastabil. Vid 400 oC bildas stabil violett fosfor. Svart fosfor med tät atompackning är stabil upp till 400 o C, men dess bildningshastighet är mycket låg. Röd, violett och svart fosfor är ogiftiga om de fullständigt befriats från vit fosfor.

I naturen uppträder fosfor framför allt som fosfatmineral. Apatit, kalciumfosfat som accessoriska bidrag i urbergets bergarter och fosforit (jordig amorf apatit) är de vanligaste mineralen. Fosforit omfattar lager och konkretioner hos sedimentbergarter av olika åldrar. Fosforit anses emanera ur djurorganismer.

Fosfor har stor betydelse för ämnesomsättningen hos både djur och växter. Det är en väsentlig beståndsdel i levande vävnader och finns framför allt i skelettets ben som kalciumfosfat. Fosfor är således en nödvändig beståndsdel i födan.

Till början av sidan


sök i MarkInfo
sök på hela webben
Google
Information Klimat MarkAllmänt MarkKemi Vegetation Interaktiv