MarkInfo
Information
Aktuellt
Vad är MarkInfo?
Delad skärm
Kontakt
Webb Statistik
Copyright
Litteratur
Kartinformation
Frekvenskartor
Dominanskartor
Medelvärdes-
kartor
Medelvärdes-
kartor med kriging
Trendkartor
Klimat
MarkAllmänt
MarkKemi
Vegetation
Interaktiv
Sveriges LantbruksuniversitetWebbkarta över MarkInfo Skoglig marklära-hemsidaKontakt

2007-02-10

Trendkartor

Ett område har avgränsats i koordinatsystemet "Rikets nät", vilket innebär att begränsningen i söder börjar vid 6100000 meter och slutar i norr 7700000 meter från ekvatorn. I väster är gränsen satt vid 1200000 meter och i öster vid 1900000 meter från Greenwich. Inom detta område har varje provyta koordinatsatts med en precision på 100 meter när. I det avgränsade området har ett tänkt "rutnät" lagts ut med ett avstånd på 25 km mellan skärningspunkterna, vilka för övrigt sammanfaller med hörnen i ett topogafiskt kartblad (t.ex. Uppsala SV). För varje skärningspunkt har den nödvändiga informationen för att utföra trendtesterna beräknats. De ytor som ingått i beräkningen har i detta fall varit belägna inom en cirkelyta med 40 km radie från skärningspunkten (figur 1.)

Illustration till vägningsförfarandet av beräkningar i skärningspunkt

Figur 1. Illustration av rutnätet med skärningspunkter på 25 km´s avstånd från varandra och den cirkelyta, med 40 km radie, inom vilken belägna provytor ingår i beräkningarna. De tjocka radiestrecken illustrerar avståndsdelen i "vägningsfaktorn". Provytan SO om skärningspunkten får hög avståndsdel, medan den långt bort belägna provytan åt NV får låg. Kvadraten kring skärningspunkten är den yta (25*25 km´s-ytan) som visas i kartorna.

Vägningsfaktorn

Hänsyn har tagits till det faktiska avstånd som varje provyta har till den skärningspunkt som den ska representera i beräkningen. Detta har skett enligt principen att ju längre bort ytan ligger från skärningspunkten desto mindre betydelse ska den ha i beräkningen. Vidare har den s.k. arealfaktorn beaktats eftersom denna varierar, dels p.g.a ytans regiontillhörighet, dels p.g.a att ytan kan vara delad. Arealfaktorn är den areal som provytan representerar vid exempelvis en summering av skogsmarksarealen. I region 1, som ligger i N. Norrlands inland, representerar en provyta en betydligt större areal än en yta som ligger i region 5 utefter kusten i S. Sverige. När en provyta blir delad, t.ex. av en beståndsgräns, måste arealfaktorn reduceras i förhållande till den andel den delade ytan har. För att ta hänsyn till det faktiska avståndet som varje provyta är belägen på från skärningspunkten och skiftande arealfaktorer, har vägda beräkningar utförts.

Som s.k. "vägningsfaktor" används produkten av arealfaktorn och det maximala avståndet minus aktuell ytas avstånd till skärningspunkten, som sedan dividerades med 106 för att erhålla en hanterligare nivå, enl. följande:

där vf="vägningsfaktor", af=arealfaktor, xa=maximalt avstånd (m*10-1) och aa=aktuellt avstånd (m*10-1), vilket illustreras i figur 1. Vägningsfaktorn (vf) antar härvid värden i storleksordningen 1 till 80, där ytor med de höga talen svarar för största tyngden i de vägda beräkningarna.

Beräknade variabler - steg 1

När det gäller pH-mätningar i humus finns dessa årligen bestämda under perioderna 1963-72, 1973-75, 1983-87 och 1993-97 (sammanlagt c:a 62000 observationer). En gemensam databas för vidare bearbetning har skapats. Första steget har varit att skapa en SAS-tabell som för varje skärningspunkt (enl. ovan) innehåller vägd (enl. ovan) medelvätejonkoncentration (transformerat pH-värde) dess standardavvikelse samt antalet observationer som teoretiskt finns i en "kvadrat" (enl. ovan). Detta har utförts för varje skärningspunkt och taxeringsår.

Beräknade variabler - steg 2

Från steg 1 finns omkring 700 "kvadrater" med 25 km´s sida som innehåller variablerna vätejonkoncentration, år, standardavvikelse och antal observationer. För att få välbestämda och "säkra" medelvärden kvar, selekteras "kvadrater" med färre än 10 observationer bort, något som även blir fallet om standardavvikelsen är större än medelvärdet.

Nu återstår ca 600 "kvadrater" där sambandet för varje "kvadrat" mellan år och vätejonkoncentration testas. Vidare ställs här kravet att antalet observationer i denna funktion måste vara minst 10. Hypotesen är att i de "kvadrater" där samband saknas har ingen förändring i pH skett under perioden 1963-97. I figur 2 visas ett exempel på sambandet mellan tid uttryckt i år och vätejonkoncentration hos en "kvadrat".

Illustration till vägningsförfarandet av beräkningar i skärningspunkt

Figur 2. Exempel på en "kvadrat" där vätejonkoncentrationen stiger på ett signifikant sätt med tiden under perioden 1963-97.

För att åskådliggöra eventuella förändringar, dess styrka och hastighet sker ytterligare beräkningar. Således utnyttjas erhållna funktioner till årliga estimeringar från 1963 till 1999 i varje "kvadrat". Kartor med transformering från vätejonkoncentration till pH skapas, en för varje år. Dessa sammanfogas till en rörlig .gif-bild som tydligt visar en eventuell förändring. En karta med varje "kvadrats" sannolikhetsvärde ger en uppfattning om var i landet en eventuell förändring kan anses statistiskt säkerställd. En ytterligare karta skapas som visar den årliga förändringstakten uttryckt i vätejoner per år.

Till början av sidan


sök i MarkInfo
sök på hela webben
Google
Information Klimat MarkAllmänt MarkKemi Vegetation Interaktiv