MarkInfo
English
Information
Aktuellt
Vad är MarkInfo?
Delad skärm
Kontakt
Webb Statistik
Copyright
Litteratur
Kartinformation
Frekvenskartor
Dominanskartor
Medelvärdes-
kartor
Medelvärdes-
kartor med kriging
Trendkartor
Klimat
MarkAllmänt
MarkKemi
Vegetation
Interaktiv
Sveriges LantbruksuniversitetWebbkarta över MarkInfo Skoglig marklära-hemsidaKontakt

2007-02-10

Frekvenskartor

Del av frekvenskarta

Frekvenskartor kan konstrueras för s.k. klassvariabler. Exempel på sådana är markfuktighet där varje yta tilldelas en markfuktighetsklass. Eftersom ståndortskarteringens ytor är objektivt utlagda och därmed  betraktas som ytrepresentativa kan den procentuella andelen för varje variabels ingående klasser beräknas inom ett geografiskt område.

Ett område inom vilket Sveriges landgränser ryms har avgränsats i koordinatsystemet "Rikets nät", vilket innebär att begränsningen i söder börjar vid 6100000 meter och slutar i norr 7700000 meter från ekvatorn. I väster är gränsen satt vid 1200000 meter och i öster vid 1900000 meter från Greenwich. I det avgränsade området har ett rutnät lagts ut med ett avstånd av 25 km mellan skärningspunkterna. Här har frekvensen av den studerade variabels ingående klasser beräknats. Detta har gjorts genom att alla provytor inom en radie av 40 km från skärningpunkten ingått. Hänsyn har tagits till det faktiska avstånd som varje provyta har till den skärningspunkt som den ska representera i beräkningen. Detta har skett enligt principen att provytans betydelse minskar med avståndet i kvadrat till skärningspunkten. Vidare har den s.k. arealfaktorn beaktats eftersom denna varierar, dels genom regiontillhörighet, dels genom eventuell delning av provytan.

Arealfaktorn är den areal som provytan representerar vid exempelvis en summering av skogsmarksarealen. I region 1, som ligger i N. Norrlands inland, representerar en provyta en betydligt större areal än en yta som ligger i region 5 utefter kusten i S. Sverige. När en provyta blir delad, t.ex. av en beståndsgräns, måste arealfaktorn reduceras i förhållande till den andel den delade ytan har. För att ta hänsyn till det sker även en linjär reduktion av ytans betydelse i beräkningen utifrån dess arealfaktor.

Eftersom avståndet mellan skärningspunkterna i rutnätet är 25 km och radien för området är 40 km medför det att en och samma yta oftast påverkar flera frekvensfördelningspunkter fast givetvis med olika viktningsgrad. Detta medför att en utjämningseffekt uppstår och osannolika toppar i den slutliga presentationen undviks.

I det framtagna rutnätet finns förutom den för varje skärningspunkt studerade variabelns procentvärden för varje klass, vilkas summa givetvis alltid är 100%, även antalet observationer.

I nästa steg utförs en rak interpolering fram till ett rutnät med 5 km mellan skärningspunkterna genom att utnyttja SAS-proceduren G3GRID. Det nu erhållna rutnätet plottas med SAS-proceduren GPLOT där varje punkt (skärningspunkt där x är ostkoordinat och y är nordkoordinat) får den färg dit den hör när materialet delas in i fem klasser med lika klassvidd. I gränsområden till fjäll och vatten samt områden med låg andel skogsmark, där provytetätheten är låg, sker en bortplockning av punkter. En lägsta gräns för antalet observationer bakom varje punkt måste överskridas införs. Nivån på denna gräns varierar med regiontillhörighet eftersom stickprovstätheten är glesast i region 1 längst upp i norr och sedan ökar längre söder ut, för att vara störst i region 5 utmed kusten i södra Sverige. Nivåerna för de olika regionerna får samma relationer som regionernas stickprovstäthet har till varandra.

Till början av sidan


sök i MarkInfo
sök på hela webben
Google
Information Klimat MarkAllmänt MarkKemi Vegetation Interaktiv