Beskrivning av Ståndortskarteringens databas

Notera:

Fortsättningen på Ståndortskarteringen kallas Markinventeringen och startade 2003. Målsättningen är där något justerad och markvegetationsbeskrivningsmomenten har övertagits av Riksskogstaxeringen. Variabeluppsättningen har setts över, men är ganska lika Ståndortskarteringens därför att långa tidsserier med data eftersträvas.

Varför?

Ståndortskarteringens mål är att genom återkommande observationer och provtagningar på Riksskogstaxeringens permanenta provytor skapa ett objektivt och landsomfattande underlag för studier av tillstånd och förändringar i mark och vegetation.

Vad?

I, av vad?

Skogsmark, fjällbarrskog, myrmark, betesmark, vissa impediment.

Var?

Riksskogstaxeringens permanenta provytor (23500 st.), hela riket, objektivt stickprov där kluster av provytor är utlagda i koordinatnät, fem regioner med olika provytetäthet.

När?

Första inventeringen 1983-1987,andra inventeringen 1993-2002.

Hur?

Vegetationsinventering, insamling av jordprover och klassificering av markegenskaper i fält, kemiska analyser av pH, halter och koncentrationer.

Ytterligare information finns i följande pdf-filer:

Markkemiska analyser inom Ståndortskarteringen
Beskrivning av Ståndortskarteringens databas

Vem?

Mer information?

Ståndortskarteringen

Markinventeringen